Det är ett år till nästa val. Hur är statusen i kommunen? Bättre eller sämre än för tre år sedan?

I några avseenden är läget bättre. Befolkningsökning och högkonjunktur har ökat skatteintäkterna dramatiskt. Lyckade företagsetableringar ger framtidstro – bland annat Amazons jättesatsning på Tunbytorp.

I andra avseenden är läget sämre än för tre år sedan. Låt oss börja med skolresultaten. När FP lämnade över makten 2010 låg Västerås på plats 108 av landets 290 kommuner. Efter fyra år med S-styre var kommunen nere på plats 154. Efter ytterligare några år med S-styre var vi 2016 nere på plats 175, enligt SKL:s sammanvägda ranking.

Även Lärarnas Riksförbund mäter skolresultat. Här låg Västerås år 2016 på plats 193 av 290 kommuner. Även här är trenden fallande.

Med skolresultat avses bland annat den andel som har godkänt på nationella prov i årskurs 6, samt andel som uppnår behörighet till gymnasium. I Västerås saknar cirka 30 procent av eleverna i årskurs 9 behörighet till gymnasiet. Motsvarande siffra i riket är cirka 20 procent.

Ändå sticker de ansvariga politikerna, grundskolenämndens ordförande Vicki Skure-Eriksson (C) och vice ordförande Mikael Lindh (S), huvudet i sanden. De kan inte prestera en trovärdig analys av varför resultaten faller.

De har heller inte klarat av att i fullmäktige presentera något program för att vända utvecklingen. Skure-Eriksson hamnar ofta i ett resonemang där hon istället berömmer sig själv för att ha sanerat grundskolenämndens ekonomi. Det hon inte nämner är att saneringen skett genom att en stor mängd flyktingbarn placerats i tidigare halvtomma (och inte särskilt populära) skolor. Lokalkostnaderna per elev har då gått ned, men varken integration eller skolresultat hjälps upp av Skure-Erikssons ekonomiska reptrick.

Skure-Eriksson har också nyligen meddelat i VLT att kritik av hennes politik är detsamma som att baktala all personal inom skolan. Detta är givetvis nonsens och vittnar tyvärr om en något grandios självbild.

Från Liberalernas sida har vi påpekat att Västerås satsar 15 procent mindre per elev i skolpeng jämfört med snittkommunen. Vi tror på ett samband mellan resurser och resultat. Med mindre pengar blir det färre lärare och lägre betalt till lärarna. I Västerås är andelen lärare utan pedagogisk utbildning i grundskolan hela 16 procent.

Ett annat område i kommunen som är dåligt skött är äldrevården. När FP lämnade makten i kommunen 2010 fanns ingen kö till äldreboenden. Nu är kön lång och även 90-åringar nekas idag plats på servicehus. Vad den äldre ska få hjälp med är dessutom hårt styrt med minimal valfrihet för den enskilde.

Att byta städning mot en promenad en solig dag ska uppenbarligen inte vara en möjlighet i socialdemokraternas Västerås. Istället är det obegripliga datorprogram som talar om hur många minuter, och med vad, de äldre ska få hjälp.

L har gång på gång velat anslå mer pengar till skolan och äldrevården än majoriteten (S-MP-C-KD). Från majoritetshåll har man dock valt andra prioriteringar.

Nu senast östes pengar direkt från kommunstyrelsen över två privata museer som kulturnämnden tidigare ratat. Samtidigt gick kommunen in och betalade en helt onödig hyresökning åt ett privat företag – utan att få något i gengäld. Tidigare har hundratals miljoner klantats bort på flygplatsen, och kring badverksamheterna fortsätter vi att ha dyraste ambitionerna i landet.

Om ett år är det val. Liberalerna står för mer skola och äldrevård och mindre lull-lull-projekt i det kommunala uppdragets utkant.

Jesper Brandberg (L) Oppositionsråd

Debattartikel, VLT 11 oktober 2017